Bandets debutsingel har vi alltså att göra med. Den är två spår kort, vilket är lite synd. Jag har gärna haft fyra låtar, för att få höra lite mer.
På A-sidan har vi Universum i en kub. Det är ganska tung och långsam musik som får mig att tänka på en del UK Subs låtar och sena Abrasive Wheels (Skum-skivan), men sången är mesigare än musiken (inget dåligt i det här fallet). Universum i en kub - låten - har en flytande text som passar bra till musiken i verserna och det börjar verkligen likna någonting när det börjar närma sig refrängen. Tyvärr når låten aldrig det klimax som den förtjänar. Verserna är fortfarande bra.
Under B-sidans låt, Årtusendets Skämt, tar bandet igen lite tappad mark. Det är en diss till religion, vilket alltid är kul och bra och musiken behöver bandet verkligen inte skämmas för. Det går i samma stuk som första låten, men något snabbare.
Bandet spelar melodiös, rockig och riffig punk, i samma stil som flera andra band i Sverige idag. Det här är bra, vilket långt ifrån alla andra är, men ändock inte lika bra som det kunde ha varit. Det är det sällan. En annan grej jag gillar med Djävulen Möblerar Om, efter att ha hört två låtar med dem, är att sångaren inte låter lika pretentiös och jävlig som många andra sångare gör. Kolla in dem på facebook kanske.
