tisdag 18 december 2012

2012-12-15 Strindberg Som Tortyr + The Dräperz på Skål! (Klubb Antisocial)

Klubb Antisocial hade sin andra kväll med punk i Skål!'s källare vid Hornstull. Det var lokala Strindberg Som Tortyr, eller SST, och The Dräperz från Västerås som stod för den levande underhållningen och pausmusiken stod Ville Lågliv för. Bilderna nedan har jag helt fräkt knyckt från The Dräperz fcebook.

SST spelade först och imponerade på både mig och andra i publiken. Tidigare har jag hört typ Yuppiesvin från Turist i Tillvaron #1 (tror jag) och ett par låtar på YouTube. I vilket fall som helst så var det bättre och hårdare än vad jag hade förväntat mig och en låt, tror den hette Stackars Vän (enligt låtlistan) var riktigt bra. Den måste jag hitta.

The Dräperz följde sedan med sin Asta Kaskiga streetpunk och imponerade likväl och jag fick nog höra alla låtar jag ville, Samma Spår, Ramones, Baby Got A Deuce, Råby och Konstapel Steroid. Dessutom spelades en mycket bra cover av The Flints' Anarki som ju även är en mycket bra låt och en cover på The Past's United States Of Coca Cola.

Två ur The Dräperz

Gemensamt för båda banden var att de verkade ha kul och var glada och trevliga. Det var synd att den Stockholmska publiken till stor del valde att stanna hemma även fast alla vet att en levande scen är beroende av publiken lika mycket som banden och arrangörerna. Nog gnällt, för det var en mycket bra kväll och i februari blir det Klubb Antisocial #3.

The Dräperz och SST



Projekt 9 bjuder på demo

Attentathelg i Göteborg - Gig och film

För den som är extra sugen på Attentat, som man ju är till och från (mest till), så är helgen 9-10 mars något att längta till. Den 9 mars spelar de nämligen (även om valet av förband drar ner lite på förhoppningarna), efter att då ha släppt ett nytt album som just nu kallas för Fy Fan. På söndagen visas en dokumentär om bandet. Dokumentären kommer så småningom att släppas på dvd. Läs nedan för mer detaljer:



"Äntligen! Attentat spelar på nya Pustervik vid Järntorget lördagen den 9 mars 2013 för att inviga sitt nya album "Fy fan".
Räkna med ett antal hemliga gäster på scen denna speciella kväll!
Det blir första gången punklegendarerna står på en scen i Göteborg sedan hösten 2010 då man fyllde Musikens Hus till sista ståplatsen med hoppande punkare.
Förband blir högoktania rock and roll maskinen Silver Silver, www.facebook.com/pages/Silver-Silver/199478373399217?ref=hl
(med Thomas Silver ex Hardcore Superstar) som precis har släppt en ny singel. Upplagt för en minnesvärd kväll med andra ord.

- Vi har längtat, och intresset är ju på topp. Det har varit ett evigt tjatande om "skall ni aldrig spela i Göteborg igen" sedan ett par år tillbaka.
Vi är hur peppade som helst på att få spela våra nya hits för göteborgspubliken.
Men självfallet kan vi heller inte att undvika en och annan punkklassiker som till exempel "Ge fan i mej" eller "Unga & Många", säger sångare Mats Jönsson.

Attentats första studioalbum på mer än 20 år kommer enligt nuvarande planer att släppas i slutet på januari 2013.
Det blir 12 eller 13 nyskrivna låtar och arbetsnamnet är "Fy fan", men osvuret är bäst. Just nu återstår mix av fyra eller fem låtar.

- Det har varit en fantastisk resa att spela in dessa låtar. Kreativt, lärorikt och roligt.
Jag längtar verkligen efter releasen och att få visa upp vad vi faktiskt skapat, säger trummis Paul "The Beat" Schöning.

Samma helg kommer "Glöden slocknar aldrig", filmen om Attentat, att premiärvisas offentligt.
Pustervik är platsen att vara på för den nyfikne söndag den 10 mars kl.13.00.
Räkna med intervju av filmskaparen Jonas Nyström, www.jonasfilm.com, och Attentat kring filmprojektet, samt att Jönsson, Paddan, Crippa, Kruse och Paul
drar en eller två punkpärlor akustiskt i samband med premiärvisningen.
En perfekt helg i Göteborg med punk och Attentat alltså.

- Filmteamet är mitt uppe i klippningsarbetet, och jag kan redan nu lova att det blir en intressant film.
Bättre än vad jag någonsin vågat hoppas på. Det är underhållande redan att bara vara i attentatfamiljens närhet, säger Jonas Nyström.

Filmen är 75 minuter lång och de flesta platserna på Pustervik som erbjuds är ståplatser. Det kommer endast att finnas ett mindre antal onumrerade sittplatser i baren.

- Det blir speciellt och häftigt med en stående publik.
Det är ju punk, kan folk stå och se fotboll kan de stå och se den här filmen!
Vi blandar dokumentärt material med Attentat från 70- och 80-talet med nutida bilder från inspelningsstudio, konserter, intervjuer och andra tillfällen då det händer saker kring killarna, säger Jonas Nyström.

Biljetterna till punkkonserten släpps tisdagen den 23 oktober kl.10.00 på www.pustervikbiljetter.com och www.ticnet.se och då är det bråttom.
De första 100 biljetterna ger nämligen även fri entré till "Glöden slocknar aldrig" på söndagen. Från biljett 101 gäller konsertbiljetten endast till konserten.

Biljetterna till konserten kostar 180 kr + förköp, oavsett om du hinner få en av de första hundra biljetterna eller inte.
För den som inte hinner köpa en av de hundra första biljetterna, men ändå vill se filmen, kommer det längre fram att släppas ett mindre antal biljetter till "Glöden slocknar aldrig" för 8o kr + förköp.
Till sist: konserten på lördagen den 9 mars kommer att filmas och finnas med som bonus på DVD-utgåvan av "Glöden slocknar aldrig"."

söndag 9 december 2012

Psykbryt - Intervju

Här följer en intervju med Psykbryt från Stockholm. Den är, likt de andra intervjuerna på bloggen, lite skrap på ytan för att få en överblick av hur bandet ser ut och hur de låter. 

Vilka spelar i bandet och vem spelar vad? Vad har ni tidigare spelat i?
Linus på sång och kompgitarr, Zack på bas och sång, Tobbe på gitarr och sång och så Nikko på trummor och vrål. Vi har alla haft tidigare band, men inga som blivit särskilt mycket mer än replokalsprojekt.

Vad har bandet för historia och framtidsplaner?
Vår historia är rätt lustig, faktiskt. Nikko och Zack började hänga runt sommaren 2008 och ville starta punkband(för det vill man ju), och så en dag hittade Zack ett svar på en gammal annons efter punksångare som han lagt ut på helgon.net säkert två år tidigare. Inte särskilt rock n roll, va? Det var iallafall Linus, så Zack och Nikko rekryterade snabbt Tobbe som de spelat i band med tidigare. Efter cirka tre rep gjorde vi ett covergig på Black Sheep i Solna i mars 2009, och eftersom det lät oerhört jävla illa hade vi inte nästa spelning, som vi ser som vår egentliga första eftersom vi den gången körde egna låtar, förrns i oktober samma år.
Sen dess har det väl tuffat på med spelningar och demos, men det är väl nu på senare tid vi blommat upp lite i och med skivsläpp och tre års repande. I början var vi väldigt "du-har-hört-det-förr"-trallpunk, jag tror vi hittat en lite rockigare och förhoppningsvis LITE egen stil nu, men vi försöker även köra blandade stuk på låtarna. Det är inte så kul om allt låter likadant.

Vi hoppas på att börja fixa med inspelning av nästa platta under sen vår/tidig sommar nästa år, och vi hoppas som vanligt på att kunna komma ut och spela mer utanför Stockholm. Jag vet fan inte hur man gör, vilken krogägare nappar om man ringer och bara "Tjena, vi är från Stockholm och spelar punk, vi har ingen aning om huruvida någon i din stad kommer vilja komma och titta, men kan du pröjsa soppan så kommer vi och rockar!"? Jag(Zack) drömmer även om att någon gång få spela förband till Asta Kask. Hoppas nån av dem läser det här...

Hur ser er diskografi ut?
Vi släppte vår första platta, "...Och Ingen Brydde Sig Ett Jota" i augusti i år, innan dess var det mest demos. Eller vänta, vi medverkade på samlingsskivan "Sounds Fishy Volume 1" år 2010 med låten "Södra Latin", som blev lite av en hit bland gymnasiekids. Det var rätt udda, det kunde komma fram nån helt okänd typ som inte direkt såg ut att lyssna på punk och säga "Åh, Psykbryt! Södra Latin!".

Vad har medlemmarna i bandet för relation till punken?
Vi har väl alla lyssnat på punk i flera år, mer än så är det väl inte. Vi arrangerar lite spelningar, kollar på band och lyssnar hemma. Tre av oss jobbar på Kafé 44 och försöker väl bidra till scenen på så vis.

Hur ser punkscenen ut där ni bor? Vad tycker ni om punkscenen i övriga Sverige? 
Vi bor ju i Stockholm, och där finns det en handfull band som spelar då och då och folk från de banden som arrangerar gig. Det är rätt mycket alla-känner-alla. Jävligt kul. Det finns många kanonbra band. Jag, Zack, har inte så bra pejl på resten av Sverige eftersom jag sällan åker bort, men jag är villig att sätta en slant på att det är likadant där.

Vad lyssnar ni på för musik? Lista fem bra svenska band som är favoriter just nu eller som ni tycker är värda att nämna av någon anledning. Gör samma med fem stycken utländska band.
Vi lyssnar på massa olika grejer. Tänk fyra personer som lyssnar på hur mycket olika grejer som helst, att försöka gå igenom det blir ett jävla sjå. Få se, fem svenska band, då väljer jag att tolka det som lite mindre kända akter eftersom man knappast behöver påpeka att Ebba Grön och Stockholms Negrer är asbra. Det får bli Total Normal, Derby Sthlm, Los Bohemos,Antipati och Osaligas. Se dem, ni blir inte besvikna. Utländska akter kan väl vara Bad Religion, The Clash, Dropkick Murphys, Dead Kennedys och Cock Sparrer. Dock ska man aldrig glömma proggen, till exempel Motvind är grymma.

Vad skriver ni texter om?
Vi har väl inget övergripande tema, men vi är ett gäng griniga pessimister så det blir mycket texter om sånt vi tycker är dåligt, som till exempel borgare och den jobbiga typen av esteter, "Jag tar sextio likadana bilder på en blomma med en kamera för femton papp och det ser ändå ut som skit, jag ska nog satsa på fotografi och gå runt med kameran som ett halsband så alla ser att jag är fotointresserad". Vi försöker få in humor i texterna och inte ta allt på blodigt allvar heller. På senare tid har flera av texterna börjat handla om alkohol på ett eller annat sätt. Och vem vet, en dag kanske vi skriver en glad låt.

Vad tycker ni om subgenrer inom punken? Vad har ni för relation till Crust, Oi! och Trall? Någon annan genre som ni har något att säga om?
Tror vi alla har rätt svårt för crust, vi föredrar nämligen alla att kunna höra ett ord av sången och gärna en melodi och lite sväng. Dock kan ju crustband som verkligen kan sin skit, t.ex Wolfbrigade, bli förbannat tunga att se ett par låtar av live. Linus, Nikko och Tobbe gillar Oi! och vi gillar allihop viss trallpunk som t.ex Sällskapsresan och Greta Kassler. Man kan nog höra lite av både Oi! och trall i våra låtar.

Har ni något ni vill tillägga? 
Spela aldrig på Tyresö Gymnasium.


Psykbryt bjuder också på den här låten, den kommer från debutalbumet som nämns i texten ovan:

torsdag 6 december 2012

Fredag 30/11 - Lördag 1/12

En fullspäckad och fenomenal helg vad det. Det var mycket som skulle hinnas med, men jag fokuserar på det punkrelaterade. På fredagen gjorde Agent Bulldogg, Antipati och Psykbryt en spelning tillsammans på Kafé 44. Det var en enormt lyckad tillsätllning tycker jag och förvånansvärt många punkare och skinnskallar, som inte har åldern inne för de flesta giggen i Stockholm, dök upp. Det var så klart riktigt kul att se, både banden och publiken. Agent Bulldogg spelade Den Jag Är och låten som går typ "Sån tur att du har alla svaren", två nya låtar som är riktigt jävla bra och jag är peppad på ett nytt släpp så jag blir tokig. Nästan. De levererade vad man ville ha, och Karl XII klämdes in som en extralåt på slutet. Psykbryt missade jag tyvärr, men får en till chans, även det på 44an, senare i månaden. Antipati gjorde också sin grej. Det blev lite fel i vissa texter, men det var bra låtval - vi fick bland annat höra Vintern, och publiken verkade nöjd. Det enda som saknades var en egen termos med glögg.

På lördagen var det som bekant Gatans Musik. The Bristles, Bitch Boys, Troublemakers, Attentat och Alonzo & Fas 3 spelade på Fryshuset vid Gullmarsplan. Det var ett grymt arrangemang där allt överskott gick till Situation Stockholm. Likt spelningen på 44an dagen innan så var det många yngre på plats, det var 13-årsgräns, och det var återigen kul att se. Dessutom kom det faktiskt bra med folk. Det blev inte slutsålt, men godkänt i alla fall. Ett tag såg det ju lite segt ut och folk väntade verkligen in i det sista med att köpa sina biljetter. Många blev köpta i dörren, vilket var bra då mer pengar gick till Situation Stockholm, men för arrangörernas trygghet tror jag det är uppskattat att köpa förköpsbiljetter. Ingenting att älta om nu. Det gick ju bra.

Första band att inta scenen var The Bristles. Ni kan se här vad jag tyckte om deras senaste skiva. Bland annat spelades Gulag, The American Dream och den så tråkiga Spirit Way från den skivan. Det var mycket nytt och lite gammalt i ett kort set på kanske 35 minuter. Men bra var det faktiskt. Det övertygade mer live än på skiva och det var så klart kul att höra Last Survivors och Boys Will Be Boys

 

Bitch boys äntrade därefter scenen och Frobbe Froman var iklädd ett par rosa skinnbyxor som man kan känna igen från omslaget till Jag Trivs. Även dessa herrar bjöd på godkänd underhållning. Automobil, Lördagsrebell, Du Ska Dö och Jag Hatar Dig är ett urval av vad som spelades. Versionen av Ted Gärestads Jag Vill Ha En Egen Måne blev en av publikens höjdpunkter, att döma av skriken, men jag tycker den är ganska tråkig faktiskt. H-son Produktion var en annan publikfavorit. Och den är ju kul.


Troublemakers hade med sig en cd-singel (70 ex tror jag) som de sålde på plats. Alla pengar gick till samma ändamål som resten av galan. Från scen meddelades det att skivan hade sålt slut! Bra jobbat alla. Låten på singeln, Stockholm, framfördes också live och det var tyvärr ingen höjdare. Den var Troublemakers-dålig, vilket inte är en rent dålig låt, men som inte platsar i toppen av deras verk. Förutom singelspåret spelades också ett grymt set med bara bra låtar. Favoriter som Utan Hjärta Stannar Sverige, Mammas Flickor, Lilla Blå, När Månen Lyser Klar och Hjältarna Skålar I Blod framfördes, och jag hörde att det var gott. De är ju hårda, som har hållt på så länge och fortfarande levererar.

Efter detta hade vi det andra Götlaborgsbandet: Attentat. Det var en personlig höjdpunkt. bland annat för att det var första gången jag såg dem. Först slog det mig att Jönsson fortfarande har en skitbra röst. Det var värt lite mer än hälften av hela upplevelsen med bandet. Helt enormt. Vi fick höra Fy Fan Svenska Man som också finns som nysläppt singel, Tatuerade Tårar, Operahuset, Som En Fågel och till slut Ge Fan I Mig. Och det var mycket bra. Farbröderna var tighta och säkra.


Sista bandet för kvällen var Alonzo & Fas 3. Hypen kring bandet övergår mitt förstånd lite. De körde tre egna låtar, resten var KSMB och Stockholms Negrer och Alonzos röst fanns ju inte (i och för sig på grund av en spelning dagen innan). Självklart är det kul att höra alla KSMB's skitbra låtar framförda av en orginalmedlem, men poängen med bandet försvinner lite. Han är kompad av skitduktiga musiker från väl etablerade band och kör ändå i princip bara covers, för det är ju vad det är nu. Alltså, det är ju bra, delvis riktigt jävla bra, men jag går inte igång på det så mycket som jag skulle vilja. De nya låtarna var i alla fall helt ok men stod sig inte väl mot de gamla. Tidens Tempo, Atomreggae (där en kille från publiken fick gästsjunga), Knark e Gott, Klockan 8, Dörrterror och Sexnolltvå är några av de låtar som spelades.



Sedan var det slut på den kvällen. Jag hoppas på en årlig fest.Tack arrangörer, band och publik. Stort tack.

tisdag 4 december 2012

Argy Bargy - Hopes Dreams Lies & Schemes (Randale - CD/LP)

Första recensionen av en skiva med ett utländskt band. Jag ogillade faktiskt omslaget på skivan när jag först såg det men det har växt på mig. En bild, som ser ut att vara skapade av någon street art-konstnär, för varje ord i skivans titel, förstod jag efter ett tag. Det gick inte så snabbt den dagen. Detta är bandets fjärde fullängdare, och den föregående, The Likes of Us, var en riktig höjdare med skitbra melodier. Den här skivan är bättre. Det är samma sak som på The Likes Of Us; jävligt bra melodier, starka refränger, grym leadgitarr osv. Men framför allt gillar jag att man redan första genomlyssningen (eller kanske andra) känner att man kan vissa låtar. Det är riktigt jävla bra jobbat av Argy Bargy att följa upp The Likes Of Us med en så här stark skiva. Gillar man The Likes Of Us (eller för den delen någon av de två tidigare skivorna) så gillar man garanterat den här. Jag ska försöka lista de bästa låtarna, och inte få med nästan alla: inledande Out With The Old är en instant klassiker med ett fantastiskt växlande mellan stenhårt och jävligt melodiöst och en av de bästa refrängerna på länge - även om den inte alls är nyskapande. Burning Skies som följer är också en grym låt, och jag dras till det dystra i den. Det gäller även These Streets som nog ligger på toppen av den här listan. This Is Me är en bra allround låt, People In Power uttrycker hat mot, ja folk med makt, och det är alltid bra och The Ballad Of The Backstreet Hero är en, som namnet säger, en ballad och en bra sådan. Den refrängen går inte heller av för hackor. Om det är någon låt som går mig lite obemärkt förbi så är det nog Get Away, We Wont Back Down och Play To Win (som skulle kunna vara någon slags Motörhead-wannabe-låt). Det är inte dåliga låtar, men det är dem jag inte riktigt minns lika bra när skivan har slutat att snurra. Vidare finns det två versioner av den här plattan, Cd och Vinyl. Cdn kommer med tre extra låtar. Detta är Be Somebody som också finns med på en split med T.H.U.G. - helt ok låt. 30 Years, som finns med på trippel-lp(eller cd)-samlingen 30 Years Of Oi!. Även detta en bra låt, men som inte riktigt håller måttet på detta album. Sista låten är en dub version av Homeward Bound som finns med på skivan. Hyfsat meningslös. Alla tre låtar funkar dock som extra material. Med den här skivan känns det som att Argy Bargy har landat på ett sound som är melodiöst och refrängstarkt men med hårdare partier, och en hel del dysterhet. Jag gillar det skarpt.

måndag 3 december 2012

Intervju - SST (Strindberg Som Tortyr)

Här kommer en kort intervju med Strindberg Som Tortyr som spelar tillsammans med The DräperzKlubb Antisocial senare i december.The Dräperz har fått lite utrymme på bloggen här.
 
Presentera bandet. Vilka är ni? Favoritband? Vem spelar vad? Vilka andra band har ni spelat i/spelar ni i?

Martin Andersson, gitarr & sång. Spelade punk i Svart Kärlek och Chemical Love under 80- och 90-talet, pop i Jumper i slutet av 90-talet och progg i Motljus i mitten på 2000-talet. Spelar idag också med electrorockarna Maxwell Jackson. Band jag alltid återkommer till är Bad Religion, Propagandhi och tyska hårdrockarna Accept. Favoritband är just nu annars psychobillypunkarna Tiger Army och The Bronx.  
Mattias Wiberg, trummor & sång. Spelade punk i Sabotage 1982-83. Hade ett uppehåll på ca 30 år innan jag satte mig bakom trummorna igen. Favoritband Queens of the Stone Age, Bad Religion och Frank Black.  
Claes Rosenberg, gitarr & sång, spelade i Sector Sexs, New Stockholm Stalkers och vid sidan av SST med Maxwell Jackson.  
Henrik Hägglund, Gitarr o körsång. Spelade i Rockorkestern i slutet av 80-talet. Favoritband Iggy and the Stooges bland annat. 
Daniel Svensson, bas & oumbärliga primala skrik. Spelat i New Gate Fringe, Tommy Wong och vid sidan av SST med Feuer. Favoriter Devo och NOFX. 

Dra lite kort historian om Strindberg Som Tortyr. hur länge har ni hållt på? Hur kom ni på namnet? Vad har ni gjort? Vad ska ni göra? 

Vi träffades på dagis. Vi började umgås utan någon som helst musikalisk baktanke. När våra fruar började träffas för att utsätta stan för stick-graffiti samlades vi för att smida planer för hur vi skulle kunna aktivera oss i någon liknande aktivitet. Inte många öl hann rinna ner innan vi hittade en gemensam nämnare: musik i allmänhet och punk i synnerhet! Alla hade vi mer eller mindre på ett eller annat sätt berörts av alternativ musik och punk. Desto fler öl han tömmas innan vi trevande började leta replokal på allvar. Men nu träffas vi regelbundet sen 5-6 år tillbaka!
Namnet kommmer från en uppsats som vår basist Daniel fått av en elev. Namnet på uppsatsen var just: Strindberg som tortyr, och handlade om hur man i skolan tvingas läsa Strindberg! Vi tyckte namnet passade ett punkband som oss. Vi hyser väl ingen speciell agg till just Strindberg, utan han blev för oss en symbol för allt vi matas med, och förväntas älska och dyrka för att det blivit kultförklarat och hyllat i generationer. Bara för att det alltid haussats behöver man ju inte per automatik okritiskt fortsätta med det, liksom...
Numera använder vi oss oftast av förkortningen SST. Vi har gjort en del gig runt om i Sverige där förbandsspelningarna till Asta Kask väl måste ses som nån slags höjdpunkt!
 

Diskografi. Vad har ni släppt? Några planer på nya släpp?  

Vi har spelat in en hel del men inte tagit steget till fysiskt släpp ännu, vilket vi såklart vill ändra på! 
Låtar finns för lyssning på www.strindbergsomtortyr.se.  

Vad har ni som band och personer för relation till punken? Hur länge har ni spelat/lyssnat på punk?  

Martin: Hårdrock som Kiss, Iron Maiden och Mötley Crüe ledde till Ebba, KSMB och Strebers och Asta Kask. I sjunde klass fixade jag och bästisen Preben en egen replokal via Studiefrämjandet i födelsestaden Kristinehamn. Där började vi repa allt från WASP, Georgia Satellites, Ebba Grön till Exploited och sen nästan uteslutande eget material. Vart jag än befunnit mig i livet har jag alltid haft punken vid min sida!
Mattias: Gillat punk sen första gången jag hörde Sex Pistols -78. Blev såld på svensk punk när jag var på konsert med KSMB 1981. Har en förkärlek till punk med svenska texter.
 

Hur ser punkscenen i Stockholm ut tycker ni? 

Det ploppar upp hur mycket band som helst i Stockholm. Det ser mycket lovande ut!
 

Hur ser Sveriges punkscen ut tycker ni?  

Sverige bubblar av punkband. Tror aldrig landet varit så punktätt som idag! Tvivlar du så kolla in Mikael Sörlings eminenta punksamlingsserie "Turist i tillvaron"! Malmö är nog den intressantaste delen av Sverige om man ser till nya lovande punkband! 

Känner ni till bandet ni ska spela med, The Dräperz?  

Har hört dem och gillar absolut vad vi hört. Kompetent och ösigt! Tror vi matchar varandra bra. Ska bli grymt att höra The Dräperz live! 

Har ni några favortier bland svenska punkband?  

Total Normal, Psykbryt, E.A.T.E.R, Abjekt, Avskum, The Baboon Show, Vånna Inget, Lastkaj 14, Tysta Mari, Glidslem, Anatomi 71, Uppgång & FallMimikry, Asta, Ebba, KSMB...kan hålla på hur länge som helst.. 

Vad lyssnar ni på mest just nu? Ge mig en topp fem på aktuella bra band (inte bara svenska).  

The Bronx, Tiger Army, The Baboon Show, Bad Religion och ständigt detta Motörhead! 

Något ni vill tillägga?  

SST ett liveband som vill ut och gigga så mycket som möjligt! Tveka inte att lämna ett meddelande på vår FB-sida om ni har nåt på G! Vi har också en fin hemsida: www.strindbergsomtortyr.se som är värt ett besök. Våra fruar blir nog glada om man kollar in deras stick-graffiti på FB, "För ett varmare Stockholm" heter den!
 

Uppdatering av Klubbar i Sverige - Dead Rhythm

En till uppdatering till klubblistan alltså. Klubb Dead Rhythm i Västerås. Jag har inte hittat någon länk, så vet ni något, säg till.