Projekt 9 gör skivdebut

En Ep med ovanstående band släpps under sommaren på Contra Records. Ungefär samma info går att hitta på bandets blogg.

Pretty Shitty Town 10-årsfest @Thai House

Ett till försenat inlägg. Så blir det ibland...

Dödsångest

På grund av saker som hänt förut, och självklart det faktum att detta snarare var ett firande än en regelrätt spelning, hade man försökt reglera flödet av besökare genom inbjudningar på facebook etc. Trots detta så fanns det rötägg på plats som gjorde kvällen till en delvis trist upplevelse för några andra besökare. På det stora hela var det ändå en riktigt trevlig kväll.

Nu har jag dragit ut på det här så länge så jag minns inte vilken ordning banden spelade i, men detta är vad jag tyckte:

Agent Bulldogg

Dödsångest gjorde ett bra gig kantat av tramsiga kommentarer från sångaren. Bandet är väl inte helt seriöst men består av kompetenta musiker och sitter på några bra riff och refränger. Det blir väl till att se dem igen någon gång så får de en lite mer rättvis beskrivning.

London Diehards

Kombatants såg jag inte särskilt mycket av. På sätt och vis får jag en känsla av att de på kort tid har blivit hyfsat "stora", samtidigt som jag hört mycket kritik om deras debutalbum. I varje fall så tycker jag att de har en del bitar i en del låtar som är helt ok, men på det stora hela var det ingen sensation att se dem live igen.

Agent Bulldogg gjorde som vanligt ett bra gig med nya och gamla låtar. Inte den mest spännande låtlistan den här gången, men lite ska det väl varieras. En helt ny låt, Öga För Öga, spelades och den mötte alla förväntningar man kan ha på bandet.

Superyob

London Diehards var nog roligast att se då jag inte har sett dem förut. Även de presenterade en ny låt, Band Of Brothers. Ironiskt nog höll ett bråk på att utbryta under just den låten (som ni kanske kan lista ut vad den handlar om på titeln) men Tel (sångaren) klev då ner från scenen och särade på de inblandade och inget allvarligt hann hända innan det var löst.

Superyob var så klart grymma med en hit-späckad låtlista med mycket allsång till publikens stora glädje.

PST har gjort ännu ett grymt arrangemang och jag ser fram emot framtida gig.

Tysta Mari - Musiken (11743 Records - Cd-Digipak)

Min relation till Tysta Mari är inte uppdaterad. För ett gäng år sen lyssnade jag en del på två låtar, Europaväg 14 och Inte i Väst, som finns med på en promoskiva från den gamla punk/skinnskalleklubben Diggers Club. De låtarna gillade jag skarpt på den tiden och skulle antagligen göra det nu också om jag drog på skivan. Vad de har gjort i musikväg sedan dess har jag inte engagerat mig i, men jag har hört några låtar här och där men aldrig blivit imponerad.

Den här plattan då? Till att börja med ogillar jag både titeln och omslaget. Det är inte min grej, det här lite halvsvåra och svartvita. Det är mer en känsla jag får när jag ser det som inte tilltalar mig, snarare än att jag har en massa tankar om det.

Första låten, titelspåret, låter som Ebba Grön (vilket är bra och en genomgående jämförelse) runt Die Mauer (vilket är lite sämre). Thåströmskomplexet verkar hålla i sig, även om vissa bitar (typ i låten Det Var Vackert) får mig att tänka på Håkan Hellström och hela den grejen. Andra låten, Aldrig Falla Igen, är riktigt poppig och inleds med något som Dim's Rebellion skulle kunna vara stolta över, orgelmässigt. Det är bitvis riktigt bra melodier och en del låtar sticker ut: nämnda Musiken, Fabriksland och Du Vet Inte Hur Det Känns. Men det är ibland också en menlös kompott av gitarriff man inte minns och något pretentiösa texter. Men alltså orgeln är jävligt skön men hade gjort sig bättre mot hårade musik.

Jag antar att både bandet och alla som någonsin har läst om den är trötta som fan på Ebba Grön-referenserna, men vad fan ska man säga? Ebba Grön goes 2000. Svårare än så är det inte.

Tysta Mari är ett till exempel på duktiga musiker som verkligen behärskar det de gör och sångaren (Adam?) har en bra röst (så klart) och bra sångteknik. Gillar man deras tidigare grejer så gillar man säkert det här albumet och gillar man poppig, skickligt spelad, punk helt utan attityd eller ilska så är det här antagligen riktigt bra.

Franky Flame @Klubb Peking, på random biljardhak i Norrköping (2013-05-03)

Fredag kväll. Klubb Peking hade styrt upp förfest med Franky Flame som enda artist, innan vi lördagen efter skulle fira Pretty Shitty Town's 10-årskalas.

Från Stockholm var det ett rejält gäng som åkte och det flockades skinnskallar och punkare från både norrifrån och söderifrån (och även utländska gäster) och lokalt finns det ju ett gäng med. Kort sagt var det ganska mycket folk som var där och spelade biljard, drack öl och lyssnade på vad de flesta skulle kalla Oi! ur högtalarna.

Franky Flame började spela efter båda de tiderna som jag fått höra men inte alltför sent, även fast vissa delar av publiken hade fått i sig för mycket vid det laget, men att Franky's publik är berusad kan nog underlätta hans arbete en del - det är ju en jävla massa allsång och saker som händer mellan publik och artist. Ett samspel som jag personligen tycker om och gärna skulle vilja ha mer av. Franky Flame's Barmy Army spelades typ 500 gånger och var en hit hos publiken. Annars blev det mest diverse covers av bland annat Cock SParrer och The Business. Av sina egna låtar spelade han för få. On Yer Bike var skitbra men jag saknade t.ex. Bloodshot Eyes eller kanske Dick Barton eller S.L.A.G.

Det var en lyckad kväll med bra musik, fylla och massa vänner. Mer! Och Tack.

Charta 77 + Subhumans @Kafé 44 (2013-05-02)

Det här blev en liten start i torsdags, innan en resa till Norrköping togs vid, och jag inledde alltså då ett tredagarskalas som jag fortfarande känner av i kropp och själ. Men banden och sällskapet var bra.

Det var en ung publik, vilket i sig är bra då det innebär att det finns tillväxt till scenen, men där det var ingen större grupp av en närmare bekanta på plats. 

Subhumans började spela och Dick (sångaren) var lika snygg som senast jag såg dem på 44an 2009. På bas var det inhopp från Jay (Chaos Uk) den här kvällen för att originalbasisten för tillfället genomgår en utbildning till att bli taxichaufför, men annars var det originaluppsättning. Båda favoriterna Religious War och Subvert City spelades och därtill en mängd skitbra låtar, men jag är inte bra på deras titlar får jag erkänna. 

Charta 77 började när jag drack öl och jag missade Kungarna af Stan som var det jag helst av allt ville se men det blev en hel del riktigt bra låtar ändå. Vi vandrade till exempel in till Herrarna i Sandlådan och fick senare se, bland annat, När Världssamvetet Tog Semester, Grisfesten, En Del Mornar, Lilla Björn och Lilla Tiger och Vykort Från Rio. 

44an är kul och kanske den enda scenen i Stockholm som regelbundet sätter upp punkspelningar utan åldersgräns och även att de på senaste har låtit kinnskalalrna vara med att leka, med t.ex. Agent Bulldogg på scen.

Antipati tar en paus

Så här säger Antipati:

"Godkväll! Antipati vill härmed meddela att vi kommer ta en paus på obestämd tid. Detta betyder inga livespelningar och inga nya inspelningar på ett tag framöver.

Vi kommer att göra en sista inspelning av ett par spår innan sommaren är här officiellt och göra en sista spelning, den 14 juni på Kafe 44. Med oss på det giget är våra kära vänner The Lowlifes som vi spelat mycket med under åren och som också på det här viset vinkar adjö.

Rebellion Records kommer under året att släppa en CD i sin limited edition-serie med av bandet urplockade russin betitlad 'Sex Svåra År'."

 

Det är jävligt synd på ett så bra band, men man får väl se vad som händer.

Utplånad + NollKompetenz + Manics @Klubb Antisocial #4 på Skål! (2013-04-27)

Fjärde renodlade Klubb Antisocial bjöd på tre band och efter lite om och men var de tillbaks där de hör hemma, på Skål!. Det var tre band som spelade väldigt olika sorters musik och med väldigt olika attityd.

I Dj-båset fanns Dj Vladimir som spelade en bra blandning av bra låtar som man inte har hört förr och på ovanvåningen fanns Kjell Hell repersenterade med skivor och t-shirts till försäljning.

Utplånad, som tills ett par veckor innan spelningen hette Dissocial, öppnade av live-akterna. Det manglades på i en halvtimme med lite korta kommentarer mellan låtarna, lite inbördes tjafs och en frontfigur som kanske inte var helt bekväm i sin position, med ryggen mot publiken under större delar av setet. Bra var de i alla fall, även om det var svårt att urskilja texterna.

Basisten i Utplånad och publik

NollKompetenz från Finspång var därnäst på scenen, som de ansåg vara för liten för två gitarrister, så sångaren lät gitarren vara och koncentrerade sig istället på, ja, sången. Det fanns kanske inte heller här en enorm självsäkerhet på scenen men musikaliskt levererades det. Det finns för få band som spelar den här typen utav punk tycker jag. Jag vill se mer av dem snart.

NollKompetenz

The Manics hade mest säkerhet och var utan tvekan tightast. Det var, som förväntat, ett mycket mer professionellt uppträdande på gott och ont. Musikaliskt är det ju någon slags modsig/powerpoppig 77-punk, men de själva kallar sig, vad jag vet, inte för punk och jag skulle gissa på att de siktar högt och kanske vill slå även utanför punkens snäva kretsar. Det var bra i alla fall.

The Manics

Klubb Antisocial var grymt som vanligt och jag ser fram emot nästa med DERBY STHLM och Ligisterna.

Gutterfest: Full Line-up

 

Som vi ser så är det Hooligan och The Filaments som tar de sista platserna. Arrangörerna uppmanar att köpa biljetter i tid! Det görs med fördel här: http://www.tickster.com/sv/events/tlp4wwckep98znf

 

Ny punkfestival i Stockholm - Gutterfest 2013

Den 15:e Juni går Gutterfest för första gången av stapeln. Det verkar vara stort fokus på vad man skulle kunna kalla Streetpunk. Det är ett samarbete mellan Musikev.se och ett gäng lokala punkare.

Än så länge består line-upen av fyra band men fler band kommer att tillkomma. Det hela tar utspelas på

Det här säger arrangörerna om banden:

Epic Problem

"Formed in 2010 in Manchester. With members from Blitz and Dead Subverts it's set up to be a class act. Classic UK punk infused with the melodic sound of bands like Hot Water Music or Dillinger Four."

Smalltown

"Swedens most known unknown band? However, this is sweet music for our ears! These guys always deliver great shows with their catchy and poppy punk anthems. If you like The Clash or Downtown Struts, this should be right up your alley."

The Civillains

"These local chaps has been at it since 2007 and play straightforward three-chord punk rock. With infuences from the early 90's it's catchy, fast and furious. Some might even call it Rancid punk, but we won't..."

Zero Zero

"Our opening act is a local band that takes influences from bands like Dead Boys, Sham 69 and The Ramones and makes it their own brand of simple straight forward punk rock!"