Fredag kväll. Klubb Peking hade styrt upp förfest med Franky Flame som enda artist, innan vi lördagen efter skulle fira Pretty Shitty Town's 10-årskalas.
Från Stockholm var det ett rejält gäng som åkte och det flockades skinnskallar och punkare från både norrifrån och söderifrån (och även utländska gäster) och lokalt finns det ju ett gäng med. Kort sagt var det ganska mycket folk som var där och spelade biljard, drack öl och lyssnade på vad de flesta skulle kalla Oi! ur högtalarna.
Franky Flame började spela efter båda de tiderna som jag fått höra men inte alltför sent, även fast vissa delar av publiken hade fått i sig för mycket vid det laget, men att Franky's publik är berusad kan nog underlätta hans arbete en del - det är ju en jävla massa allsång och saker som händer mellan publik och artist. Ett samspel som jag personligen tycker om och gärna skulle vilja ha mer av. Franky Flame's Barmy Army spelades typ 500 gånger och var en hit hos publiken. Annars blev det mest diverse covers av bland annat Cock SParrer och The Business. Av sina egna låtar spelade han för få. On Yer Bike var skitbra men jag saknade t.ex. Bloodshot Eyes eller kanske Dick Barton eller S.L.A.G.
Det var en lyckad kväll med bra musik, fylla och massa vänner. Mer!Och Tack.
Så var det dags för dag tre alltså. Det var fortfarande inte speciellt svårt att kliva upp och ta sig an dagen, så det var vad som hände. Dagen på Klubben skulle börja lite tidigare och vi skulle få se fem akter. Så vi var på plats i tid för att se, för kvällen återförenade, Guttersnipe ta plats på scenen.
I vilket fall som helst fick jag, innan spelningen börjat, höra rykten om att grabbarna som skulle ut först var orepade och nervösa. I sånna fall gjorde de riktigt bra ifrån sig. De hade valt bra låtar och det spelades möjligtvis lite ringrostigt i början, men det tog snart bra fart och på det hela var det riktigt bra och kul att se. Jag har hört några säga att Guttersnipe var bäst på festivalen.
Guttersnipe
Under delar av både Section 5 och Frankie Flame var jag upptagen med personliga göromål så tyvärr missade jag en hel del. Det lilla jag såg av båda banden var dock riktigt trevligt. Jag gillar Section 5's sound, även om låtarna ibland är lite för lika varandra och trummisen är jävligt stadig. Jag hittar fan varken bild eller video med Section 5... Varför?
Frankie Flame, som ju dagen innan spelade med sitt band Superyob, rockade loss rejält med sitt elpiano och levererade punk-, och skinheadhits på löpande band. Det hade jag gärna sett mer av om jag hade kunnat.
Frankie Flame
Last Resort stod på tur och jag visste inte alls vad jag skulle ha för förväntningar. Jag tycker att Last Resort har gjort många bra låtar och är ett bra band helt enkelt. Däremot så går många låtar gaska långsamt och nu, många år efter deras storhetstid, vet man ju aldrig hur det blir. I vilket fall som helst så klarade de av sitt gig galant. Roi var fulsnygg och sjöng bra och som många äldre band visste de vilka låtar som publiken ville ha.
Roi & JJ Kaos (Last Resort)
Till sist var det dags för 4-Skins och det var med blandade känslor som jag väntade på att de skulle upp på scen. Delvis var det ju sista bandet för kvällen och därmed snart slut på hela PSK. Men framförallt var det för att jag inte hade den blekaste om hur det skulle låta. Gary Hodges står för vrålandet och det gör han ju rent fruktansvärt på skivan "The Return" som för övrigt inte ens innehåller speciellt roliga låtar. Igen blev jag glatt överraskad och 4-Skins och Gary gjorde ett jättejobb. Hans röst var fan brutal och det kändes inte konstig på något vis att få höra alla gamla hits som One Law For Them och ACAB och många, många fler.
Big Tom & Gary Hodges (4-Skins)
Men så var det plötsligt slut. Det som låg framför en fortfarande var ett desperat försök till att hålla modet uppe (se Del 4)
TILLAGT SENARE:
Så var det ju det där med att folk började slåss över saker som inte alls hade med helgen att göra. Jag är lite lat och säger att Paco på Punk och Oi! säger det ganska bra här.
Andra dagen alltså. Det är något fascierande med festivaler och andra kalas som pågår i flera dagar. Man blir helt enkelt inte bakfull efter en dags supande som man ju blir en vanlig jävla helg. Nej, man kastar sig ur sängen och fortsätter kröka som om ingenting hänt. Där fick jag med två referenser till olika låtar om just alkohol. Någon som kan gissa vilka?
I vilket fall som helst så blev det förfest i goda vänners, och till viss del trevliga främlingars, lag. Det resulterade i att det var en ganska förfriskad skock som anlände till Fryshuset någon gång vid halv sex. Insläppet gick snabbt och smidigt och vakterna var i vanlig ordning väldigt inkonsekventa med regler om jackor och garderob.
Klockan 19:00 skulle det vara dags för Agent Bulldogg och jag har för mig att den tiden hölls. Nu har man ju sett dem några gånger sedan de gjorde come-back och jag tycker det är riktigt bra. Den här gången bjöds vi också på nya låtar(!) som var riktigt bra. Jag är inte säker på om de låtarna hamnar på den kommande spliten med The Templars eller på ett efterlängtat tredje album. Det återstår att se.
Delar av Bulldogg
Därefter var det dags för Superyob. Frankie Flame (sångaren) är jävligt rock 'n' roll. Det är häftigt att se honom ha en sådan jävla energi i den, under omständigheterna och i jämförelse med de flesta andra i scenen, åldern. Det var tight och bra och jag ska väl köpa fler skivor med dem och bli bättre inlyssnad.
Frankie Flame
Anti Nowhere-League var nästa band och dom är ta mig fan alltid bra. Det var en hit-tät salva som avfyrades och den låten som jag saknade mest var Mission To Mars, men ärligt talat tror jag inte att de riktigt kan göra en besviken med sina låtlistor. En riktig fullpoängare (förutom alla klassiker så klart) var My God's Bigger Than Your God.
Animal
Sista band för denna fantastiska fredagskväll var Cockney Rejects. Enda gången jag har sett dem tidigare var på Augustibuller. Då var jag full och exalterad och var mest glad att se dem, så jag var en av väldigt få som påstod att de gjorde ett bra gig. Nu har jag fått höra i flera år att de var riktigt dåliga på Augustibuller, så mina förväntningar var inte höga när det var deras tur. Men bra var det. Han ser ju rolig ut, "Stinky Turner", när han hoppar runt i någon form av hiphop-outfit och slåss mot ingen alls på scenen, men jag måste säga att jag är glad över hur hans röst låter. Visst, den är lite äldre nu, men det är samma desperata ton som jag älskar från deras första plattor. De varierade låtlistan med låtar från flera olika släpp och det var mindre populärt bland en del punkpoliser (som för övrigt kan dra åt helvete).
Cockney Rejects
När sista bandet var färdigt så var jag det med. Hemväg blev rätt väg. Riktigt bra dag.
Det finns nog bara ett alternativ för påskfirandet i år, liksom de två senaste åren. Pretty Shitty Kjell bjuder, om det undgått någon, på en riktigt fet fest. Här är tiderna:
Torsdag 5 April 20:00 Insläpp Gatans Lag Antipati 01:00 Slut
Fredag 6 April 17:00 Insläpp 19:00-19:45 Agent Bulldogg 20:00-21:00 Superyob 21:15-22:15 Anti-Nowhere League 22:30-00:00 Cockney Rejects 00:30 Baren stänger 01:00 SLUT Lördag 7 April 17:00 Insläpp 18:15-18:55 Guttersnipe 19:10-20:10 Section 5 20:25-21:00 Frankie Flame 21:15-22:15 Last Resort 22:30-00:00 4 Skins 00:30 Baren stänger 01:00 SLUT
Franky Flame började spela efter båda de tiderna som jag fått höra men inte alltför sent, även fast vissa delar av publiken hade fått i sig för mycket vid det laget, men att Franky's publik är berusad kan nog underlätta hans arbete en del - det är ju en jävla massa allsång och saker som händer mellan publik och artist. Ett samspel som jag personligen tycker om och gärna skulle vilja ha mer av. Franky Flame's Barmy Army spelades typ 500 gånger och var en hit hos publiken. Annars blev det mest diverse covers av bland annat Cock SParrer och The Business. Av sina egna låtar spelade han för få. On Yer Bike var skitbra men jag saknade t.ex. Bloodshot Eyes eller kanske Dick Barton eller S.L.A.G.
