Det här blev en liten start i torsdags, innan en resa till Norrköping togs vid, och jag inledde alltså då ett tredagarskalas som jag fortfarande känner av i kropp och själ. Men banden och sällskapet var bra.
Det var en ung publik, vilket i sig är bra då det innebär att det finns tillväxt till scenen, men där det var ingen större grupp av en närmare bekanta på plats.
Subhumans började spela och Dick (sångaren) var lika snygg som senast jag såg dem på 44an 2009. På bas var det inhopp från Jay (Chaos Uk) den här kvällen för att originalbasisten för tillfället genomgår en utbildning till att bli taxichaufför, men annars var det originaluppsättning. Båda favoriterna Religious War och Subvert City spelades och därtill en mängd skitbra låtar, men jag är inte bra på deras titlar får jag erkänna.
Charta 77 började när jag drack öl och jag missade Kungarna af Stan som
var det jag helst av allt ville se men det blev en hel del riktigt bra
låtar ändå. Vi vandrade till exempel in till Herrarna i Sandlådan och
fick senare se, bland annat, När Världssamvetet Tog Semester, Grisfesten, En Del
Mornar, Lilla Björn och Lilla Tiger och Vykort Från Rio.
44an är kul och kanske den enda scenen i Stockholm som regelbundet sätter upp punkspelningar utan åldersgräns och även att de på senaste har låtit kinnskalalrna vara med att leka, med t.ex. Agent Bulldogg på scen.
Det blev att skynda sig efter jobbet för att hinna till spektaklet (och hälla i sig ett par snabba öl) i tid. Först på scenen var Söder som jag tidigare bara har hört på Turist i Tillvaron #6 och som verkligen inte imponerade. Det var anledning nog för att istället släcka törsten på en närliggande sylta.
Tillbaks var jag och sällskap på Kafé 44 när Psykbryt skulle börja. De gjorde ett jävligt tight set med lite låtar från sitt album ...Och Ingen Bryr Sig Ett Jota, men också flera nya låtar, bland annat Arbetar-Klas. Senast jag såg dem så hyllade jag trummisen (Nikko) väldigt mycket efteråt, vilket jag gjorde rätt i.
Men nu kan jag passa på att belysa de andra medlemmarna lite också, för alla är riktigt jävla duktiga. Det var under en låt, kanske ovan nämnda nya stycke, som basisten (Zackarias) imponerade rejält med en avancerad basgång, utan plektrum, etc. Tobbe, (gitarr/sång) är grym på guran och alla rock 'n' rolliga riff låter så smidiga. Linus, som huvudsakligen står för sången, gör sitt med stil också, även om han inte är lika teknisk med sången som de andra med sina instrument, istället är han en bra frontman som gillar att prata mellan låtarna. Åk Hem Till Täby, Södra Latin, Det Smakar Skit och Hatlåt fick vi höra från skivan och alla tre satt som en smäck. De gjorde även en cover på Incest Brothers' låt Discofnask då Mongo fick komma upp på scenen, något oförberedd, och sjunga de få orden han kom ihåg.
Köttgrottorna avslutade kvällen med ett set som bestod av 50% ok musik och 50% trams. Det var mycket från den nya skivan, Totalgalet, och lite orepade bitar med bortglömda texter osv. Föregående band tog hem kvällen vad gäller tajthet och säkerhet, utan tvekan, men en del låtar med Köttgrottorna älskar man ju bara, och glömmer hur tramsiga de är. Som inledande Gravöl. Fy fan vad bra. Vi fick även höra Tjejer Är Fula (ja, klart det är trams, men det är i alla fall en riktigt låt, en svängig dessutom), Pendeltåg, Bolla Med Zlatan (ok, trams igen men jag tycker om den), Livet Är En Flaska Whiskey och Züga. Det var helt ok en tosdagskväll, nu när man lider av PSK-abstinens och vädret börjar bli skapligt.
Sex stycken band stod på schemat den här kvällen, men omständigheterna var sådana att jag inte var på plats förrän efter de tre första banden var klara. Jag missade alltså Submongo, som jag inte har någon koll på, Dissocial som jag gärna hade sett igen, med ny basist och allt och Derby Sthlm, som är riktigt bra live. Det jag fick se var Psykbryt, för första gången, Hyrda Knektar som debuterade live och Agent Bulldogg.
Psykbryt imponerade och kändes som rätt band på rätt plats, där på 44:ans scen, med en svettig och hyfsat ung publik. Det handlar ju om ganska snabb och driven musik, med mycket melodier. Alltså något som gör sig riktigt bra live. Detta kompletterades med skickliga musiker och en bekväm scennärvaro. Trummisen imponerade nog mest. Han såg skitarg ut och var mycket sklicklig.
Hyrda Knektar gjorde, som sagt, sitt första framträdande live, och de gjorde de mycket bra. Gatorna Brinner I Natt och Stockholm Behöver Dig var riktigt grymma att se/höra live. Nicole Assine stod för en del av sången och gjorde det, om än kanske något nervöst, mycket bra. Jag hoppas de fortsätter med liveandet och att man snart har möjlighet att se dem igen.
Hyrda Knektar
Hyrda Knektar
Agent Bulldogg avslutade kvällen. Det känns som om jag har skrivit om dem riktigt många gånger nu. Det var riktigt bra. Jag har väldigt svårt att säga något negativ om Bulldogg. Även när folk (och även bandmedlemmarna själva) har sagt att någon spelning inte har varit så bra så har jag inte upplevt samma sak. Självklart är jag medveten om när några textrader missas eller om det fumlas en aning med något instrument, men det brukar inte påverka vad jag tycker om spelningen. Delvis är det så att Agent bulldog's låtmaterial är så pass bra, och jag har lyssnat på dem så pass länge, att jag bara tycker det är grymt att se live, jämt. De avslutade i alla fall giget med 4-Skins' "Chaos", med sceninvasion och en mick som passades runt.
Som arrangemang var Julpunken riktigt bra och det är alltid kul att vara på 44:an och scenens tillväxt ser ju lovande ut. En annan kul grej, och som jag tycker är allra bäst, är blandningen på banden. Det finns tillräckligt mycket trams mellan band, arrangörer, grupper av människor osv, som det redan är. Då är det en frisk fläkt att någon bokar både crust och Oi! och vad man nu ska kalla allt det andra. Mer sånt!
För att se fler videos från tillställningen, kolla in Skankox69 på Youtube.
En fullspäckad och fenomenal helg vad det. Det var mycket som skulle hinnas med, men jag fokuserar på det punkrelaterade. På fredagen gjorde Agent Bulldogg, Antipati och Psykbryt en spelning tillsammans på Kafé 44. Det var en enormt lyckad tillsätllning tycker jag och förvånansvärt många punkare och skinnskallar, som inte har åldern inne för de flesta giggen i Stockholm, dök upp. Det var så klart riktigt kul att se, både banden och publiken. Agent Bulldogg spelade Den Jag Är och låten som går typ "Sån tur att du har alla svaren", två nya låtar som är riktigt jävla bra och jag är peppad på ett nytt släpp så jag blir tokig. Nästan. De levererade vad man ville ha, och Karl XII klämdes in som en extralåt på slutet. Psykbryt missade jag tyvärr, men får en till chans, även det på 44an, senare i månaden. Antipati gjorde också sin grej. Det blev lite fel i vissa texter, men det var bra låtval - vi fick bland annat höra Vintern, och publiken verkade nöjd. Det enda som saknades var en egen termos med glögg.
På lördagen var det som bekant Gatans Musik. The Bristles, Bitch Boys, Troublemakers, Attentat och Alonzo & Fas 3 spelade på Fryshuset vid Gullmarsplan. Det var ett grymt arrangemang där allt överskott gick till Situation Stockholm. Likt spelningen på 44an dagen innan så var det många yngre på plats, det var 13-årsgräns, och det var återigen kul att se. Dessutom kom det faktiskt bra med folk. Det blev inte slutsålt, men godkänt i alla fall. Ett tag såg det ju lite segt ut och folk väntade verkligen in i det sista med att köpa sina biljetter. Många blev köpta i dörren, vilket var bra då mer pengar gick till Situation Stockholm, men för arrangörernas trygghet tror jag det är uppskattat att köpa förköpsbiljetter. Ingenting att älta om nu. Det gick ju bra.
Första band att inta scenen var The Bristles. Ni kan se här vad jag tyckte om deras senaste skiva. Bland annat spelades Gulag, The American Dream och den så tråkiga Spirit Way från den skivan. Det var mycket nytt och lite gammalt i ett kort set på kanske 35 minuter. Men bra var det faktiskt. Det övertygade mer live än på skiva och det var så klart kul att höra Last Survivors och Boys Will Be Boys.
Bitch boys äntrade därefter scenen och Frobbe Froman var iklädd ett par rosa skinnbyxor som man kan känna igen från omslaget till Jag Trivs. Även dessa herrar bjöd på godkänd underhållning. Automobil, Lördagsrebell, Du Ska Dö och Jag Hatar Dig är ett urval av vad som spelades. Versionen av Ted Gärestads Jag Vill Ha En Egen Måne blev en av publikens höjdpunkter, att döma av skriken, men jag tycker den är ganska tråkig faktiskt. H-son Produktion var en annan publikfavorit. Och den är ju kul.
Troublemakers hade med sig en cd-singel (70 ex tror jag) som de sålde på plats. Alla pengar gick till samma ändamål som resten av galan. Från scen meddelades det att skivan hade sålt slut! Bra jobbat alla. Låten på singeln, Stockholm, framfördes också live och det var tyvärr ingen höjdare. Den var Troublemakers-dålig, vilket inte är en rent dålig låt, men som inte platsar i toppen av deras verk. Förutom singelspåret spelades också ett grymt set med bara bra låtar. Favoriter som Utan Hjärta Stannar Sverige, Mammas Flickor, Lilla Blå, När Månen Lyser Klar och Hjältarna Skålar I Blod framfördes, och jag hörde att det var gott. De är ju hårda, som har hållt på så länge och fortfarande levererar.
Efter detta hade vi det andra Götlaborgsbandet: Attentat. Det var en personlig höjdpunkt. bland annat för att det var första gången jag såg dem. Först slog det mig att Jönsson fortfarande har en skitbra röst. Det var värt lite mer än hälften av hela upplevelsen med bandet. Helt enormt. Vi fick höra Fy Fan Svenska Man som också finns som nysläppt singel, Tatuerade Tårar, Operahuset, Som En Fågel och till slut Ge Fan I Mig. Och det var mycket bra. Farbröderna var tighta och säkra.
Sista bandet för kvällen var Alonzo & Fas 3. Hypen kring bandet övergår mitt förstånd lite. De körde tre egna låtar, resten var KSMB och Stockholms Negrer och Alonzos röst fanns ju inte (i och för sig på grund av en spelning dagen innan). Självklart är det kul att höra alla KSMB's skitbra låtar framförda av en orginalmedlem, men poängen med bandet försvinner lite. Han är kompad av skitduktiga musiker från väl etablerade band och kör ändå i princip bara covers, för det är ju vad det är nu. Alltså, det är ju bra, delvis riktigt jävla bra, men jag går inte igång på det så mycket som jag skulle vilja. De nya låtarna var i alla fall helt ok men stod sig inte väl mot de gamla. Tidens Tempo, Atomreggae (där en kille från publiken fick gästsjunga), Knark e Gott, Klockan 8, Dörrterror och Sexnolltvå är några av de låtar som spelades.
Sedan var det slut på den kvällen. Jag hoppas på en årlig fest.Tack arrangörer, band och publik. Stort tack.
Det är inte väldigt lång tid kvar till det eminenta evenemanget Gatans Musik! Vi snackar Attentat, Troublemakers, The Bristles, Bitch Boys och Alonzo & fas 3. Som om det inte vore nog så går alla pengar till Stockholms hemlösa. Det finns varken anledning eller ursäkt till att inte dyka upp på det här. Det är inte ens åldersgräns!
Dagen innan är det dessutom förfest på Kafé 44. Pengarna här går till Musketörerna. Då är det Psykbryt, Antipati och Agent Bulldogg som står för underhållningen.
För att köpa biljetter till Gatans Musik, klicka här.
För att kolla in eventen på facebook: Gatans Musik och giget på 44an.
