Latest Fashion - S/T (Defiant Hearts Records & Monument Records - LP)

Den här skivan släpptes 2012 men jag fick den av en vän till bandet som tyckte att den skulle få lite mer uppmärksamhet. Detta är inte Luftslott men har ändå ett mycket fult omslag, föreställande en skitig park i en skitig stad och två hipsters som ser på när en berusad Jesus anfaller en tjockis. Spännande. Eftersom att jag inte fått skivan av bandet så har jag prioriterat bort den ganska länge och när den väl börjar snurra känner jag spontant att jag inte har gått miste om någonting. Det här är HC. Ganska trevlig och punkig, snarare än tung och metalinfluerad, sådan. De ligger lågt med taktbyten och tempoväxlingar och kör istället mer rakt på sak, så att säga. Negative Approach dyker upp i tankarna när jag lyssnar på det här, vilket inte är fy skam. Med andra ord så är det hela ganska bra, men mina tankar flyr iväg och jag fångas inte av musiken. Textmässigt handlar det bitvis om att leva i en liten skithåla - Make it Happen - (Umeå eller Piteå eller något sånt i det här fallet?) och en inte alltför ljus syn på att bli gammal - Game Over. Ibland blir det lite "lustigt" - Pizza Hunt ("Pizza Hunt - Unless You're a Cunt"). Låtarna Steal Stuff (om att stjäla på jobbet) och Suicide City (med något förvirrad text om självmord, köttindustrin och hemlösa narkomaner) är nog de två bästa spåren på det här, inte så nydanande, 14-spåriga debutalbumet. 

Argy Bargy - Hopes Dreams Lies & Schemes (Randale - CD/LP)

Första recensionen av en skiva med ett utländskt band. Jag ogillade faktiskt omslaget på skivan när jag först såg det men det har växt på mig. En bild, som ser ut att vara skapade av någon street art-konstnär, för varje ord i skivans titel, förstod jag efter ett tag. Det gick inte så snabbt den dagen. Detta är bandets fjärde fullängdare, och den föregående, The Likes of Us, var en riktig höjdare med skitbra melodier. Den här skivan är bättre. Det är samma sak som på The Likes Of Us; jävligt bra melodier, starka refränger, grym leadgitarr osv. Men framför allt gillar jag att man redan första genomlyssningen (eller kanske andra) känner att man kan vissa låtar. Det är riktigt jävla bra jobbat av Argy Bargy att följa upp The Likes Of Us med en så här stark skiva. Gillar man The Likes Of Us (eller för den delen någon av de två tidigare skivorna) så gillar man garanterat den här. Jag ska försöka lista de bästa låtarna, och inte få med nästan alla: inledande Out With The Old är en instant klassiker med ett fantastiskt växlande mellan stenhårt och jävligt melodiöst och en av de bästa refrängerna på länge - även om den inte alls är nyskapande. Burning Skies som följer är också en grym låt, och jag dras till det dystra i den. Det gäller även These Streets som nog ligger på toppen av den här listan. This Is Me är en bra allround låt, People In Power uttrycker hat mot, ja folk med makt, och det är alltid bra och The Ballad Of The Backstreet Hero är en, som namnet säger, en ballad och en bra sådan. Den refrängen går inte heller av för hackor. Om det är någon låt som går mig lite obemärkt förbi så är det nog Get Away, We Wont Back Down och Play To Win (som skulle kunna vara någon slags Motörhead-wannabe-låt). Det är inte dåliga låtar, men det är dem jag inte riktigt minns lika bra när skivan har slutat att snurra. Vidare finns det två versioner av den här plattan, Cd och Vinyl. Cdn kommer med tre extra låtar. Detta är Be Somebody som också finns med på en split med T.H.U.G. - helt ok låt. 30 Years, som finns med på trippel-lp(eller cd)-samlingen 30 Years Of Oi!. Även detta en bra låt, men som inte riktigt håller måttet på detta album. Sista låten är en dub version av Homeward Bound som finns med på skivan. Hyfsat meningslös. Alla tre låtar funkar dock som extra material. Med den här skivan känns det som att Argy Bargy har landat på ett sound som är melodiöst och refrängstarkt men med hårdare partier, och en hel del dysterhet. Jag gillar det skarpt.

Projekt Ekan - S/T (LP - Switchlight Records)

Projekt Ekan alltså. Det verkar vara populärt med att ha "Projekt" i bandnamnet nu för tiden. Inget fel med det. Det handlar om medlemmar från bland andra Suicide Syndicate och CDCP. 14 låtar på röd vinyl i 250 exemplar + nerladdningskod är vad det bjuds på och i stort sett är det riktigt bra. Det drar mellan Royal Stakeout och Gatans Lag (speciellt i  Frihetssång som ligger nära Född Till Brat och avslutande Dra Åt Helvete, med lite blås, delvis kvinlig sång och desperat känsla, om man tänker andra albumet så klart). Förortsvit fick mig spontant att tänka på Körsbärsfettera och To Have And To Have Not låter som en fenomenal låt av Ticking Bombs, men vad gör det. Hela skivan är melodiös och en del riff och refränger har man hört förut av andra band, som sagt, men Projekt Ekan blir ändå ganska unika. Den skånska dialekten blir riktigt jävla bra när den sjungs till punk, men jag måste erkänna att jag har svårt att höra texterna och hade gärna haft ett textblad att läsa. Favoriterna blir i alla fall många: redan nämnda Förortsvit och To Have And To Have Not, Köpenhamn, Full Som Fan, Jag Hatar Snuten som andas lite Rancid, den ganska maffiga Hipster och lokalpatriotiska Snapphanesoldat. Det mest onödiga spåret är I Shot The Sheriff (ja, en cover på Bob Marley's låt, fast på skånska). Detta är kart ett av de mest intressanta svenska släppen i år.

Enligt pressreleasen så släpps skivan 7:e december, men det verkar som om den såldes i förväg, 24:e november, på Smash The Discos #2.

Oldfashioned Idea's andra platta på vinyl

Pretty Shitty Town presenterar Oldafashioned Idea's andra album "Promises Means Nothing" i vinylformat nästa vecka. Riktigt bra skiva kan jag säga till er som inte har hört den. Kolla upp!