Farsta - Kung Av Mörker (Ep - BMG Chrysalis)

En till fem låtar lång EP. Det enda den har med punk att göra (nähä, har de aldrig påstått att det är punk? Varför skickas skivan då till en blogg om punk ?) är medlemmarnas förflutna (Ebba Grön och Grisen Skriker) och jag fattar inte hur det här projektet kan få cred (i punkkretsar) bara därför. Det är inte kul att lyssna igenom den här skivan: det bästa med den är omslaget, och det näst bästa är en tråkig cover på Ebba Gröns kanske sämsta låt (Mental Istid) med en mycket obehaglig barnkör. Inledningsvis är det smärtsamt nära det sound som jag förknippar med Kent, och mot slutet låter det mest som ett pretto med akustisk gitarr ackompanjerat av sina uttråkade kompisar. Från början till slut är det här ett gnälligt och uselt stycke plast som för all framtid kommer ta upp onödig plats i min skivsamling och vars topp i sin existens är att stå mellan External Menace - Sieze The Day EP och F.A.V.L. - Damned Streets. 

Tillnyktringsenheten - Blåst På Konfekten (CD - Fingered Productions)

Jag har skrivit om det här bandet förut. Jag var skeptisk då, jag är skeptisk nu. Jag vet inte riktigt om det här är roligt eller bara konstigt. Skivan innehåller, enligt konvolutet, inte bara n massa nonsens - utan har även någon form av budskap. Låtarna har titlar som Blåst På Konfekten, Valkuvert och Ekorrhjulet så budskapet känns väl inte helt unikt (vilket det så klart inte måste vara). I sina bästa stunder (Distad och Disträ & Spel för Gallerian t.ex.) tänker jag på resultatet av att Räserbajs skulle ha parat sig med Nationalteatern. Var för sig är päronen reko, men tillsammans är det svårare att ta sig till. I sina sämre stunder kan jag inte riktigt beskriva dem. Jag har inga referensramar då, eftersom att det är långt ifrån punk. Man önskar att texterna skulle vara grövre och fräckare, men den busigaste texten kommer i den lite Tunnan & Moroten-inspirerade låten Plan B där man drar till med både kiss och bajs. Skivan skulle kunna vara soundtrack till en dåligt ungdomsteater och jag förstår inte, som med förra skivan, när man skulle dra på den här. Den är inte utan poänger, textmässigt eller musikmässigt, men de räcker inte för att fånga mitt intresse.

TillNyktringsEnheten - Gangland Njurunda (Cd - DIY?)

Så här står det i bookleten:

"Detta phonogram är det officiella soundtracket till filmen 'Gangland Njrunda' med undertiteln 'Den förlorade generationen'. Det är en opolerad återspegling utav den mörka vardag som möts i gränslandet mellan bondesamhälle och småstadsförort i det karga mellansverige".

TillNyktringsEnheten verkar vara ett band på sex medlemmar (men som på den här skivan även gästas av Puncc, Bisson, A-L och Svedje-Jånas) med tre tidigare alster i sitt bagage. Den här skivan skickades till mig av anledningen att den är "väldigt mycket punk".

Första låten, Tjackhora, drar igång och låter som ett skitigt The Kristet Utseende med en synth som har drag av Dim's Rebellion typ, och det är så nära punken den här skivan kommer. Det går vidare i moll genom i princip hela skivan, med texter som berör både nonsens (för mig) och mer känslosamma ämnen. Någonstans efter spår fyra (Konstapel Skithög) så börjar låtarna smälta ihop i en dyster, mid-temporöra (vilket så klart leder tankarna till Dia Psalma även fast det på det stora hela inte är speciellt likt) som bryts av med några synthslingor som ibland låter som redan nämnda Dim's Rebellion och ibland låter som Onkel Kånkel. Låten Fågel Fenix sticker ut (dock inte på ett bra vis då låten är ett ganska mediokert försökt till en stämningsfull ballad) och det gör även sista låten, Alltid med oss, som nog har den mest seriösa texten på skivan.

Jag förstår inte poängen med att lyssna på den här skivan och jag förstår inte varför den är punk. Att spela i bandet och spela in skivan var säkert kul, men att lyssna på den var närmare smärtsamt. Men likt röven är smaken kluven, det finns gratisprov på deras hemsida. Lyssna själva.

Punk på Berns

Ikväll är det, enligt raketforskaren Emma Björkman (skribent för tidningen Metro) punk på Berns. Det är inga andra än "punkrockbandet" Billy Talent som ska spela. Det hela får mig så klart att tänka på Antipati's låt med rubrikens titel och textraden "138 skott i pannan på varenda idiot".

För att läsa resten av den ointressanta artikeln:

http://www.metro.se/noje/billy-talent-sverige-ar-ett-bra-stalle-att-aka-forbi/EVHlfo!spf5arF6Lv27U/