Visar inlägg med etikett Pop. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pop. Visa alla inlägg

lördag 20 december 2014

Popterror & Sista Brytet - Politiken (Luftslott Records - Split-Ep)

Den här hiskeligt fula skivan trillade ner i brevlådan och det tog emot att lägga på nålen. Jag har inte hört något av banden tidigare vad jag vet och hade låga förväntningar. Jag spela sidan med Sista Brytet först och blev lite förvånad av Skrewdriver-gitarren jag hörde på låten Huvudvärk. När sången kommer igång ändras soundet dock och jag skulle säga att det låter som ganska rak och melodiös svensk punk med spår av både Charta 77 och Ebba Grön och är rätt bra. Bra ljud och svängig musik. Andra sidan är alltså Popterrors och de har med låten Dyrt Att Vara Fattig. Det låter som Håkan Hellström. Menlöst. En ok ep för den som gillar ganska snäll, melodiös, punk i mid-tempo eller gnälliga personer som kanske har hatt.

måndag 6 januari 2014

Vånna Inget - Ingen Botten (Cd - Heptown Records)

Den här skivan släpptes redan i oktober 2013, så den här recensionen är lite försenad. Jag har hört Vånna IngetTurist i Tillvaron tidigare, och någon enstaka låt från deras debutalbum Allvar, men jag läser i pressreleasen att den här skivan inte riktigt låter som det tidigare materialet. Skillnaderna jag känner av, om jag minns rätt, är att det här är ännu tråkigare med långsammare tempo och ofta helt intetsägande slingor på gitarr och synth. Nog för Niklas låter basen gå varm och driver vissa låtar, att Karolina sjunger mycket bra, och att glimtar av trevliga melodier och arrangemang dyker upp, men låtarna innehåller en sån fruktansvärd avsaknad av attityd att jag undrar varför skivbolag som släpper punk släpper det här. 

Postpunkig Fucking Åmål-pop med New Wave-tendenser. Det är vad det här är. Sprängfyllt med texter som känns som om de bara kan tilltala de här unga killarna och tjejerna som också "har gått vilse", och "blabla om Gud och Satan" och har frågor som inte blir besvarade. Undantag här kan väl göras med en låt mot slutet - Gamla - som har en sjukt deprimerande text men som ändå känns relevant för de flesta. Även Kungar har en text (nostalgisk - gissa vad den handlar om) som kan tilltala men som är paketerad med musikalisk smörja. 

Det kan bero på att resten av skivan har retat upp mig, men sista låten är så svårt pretto att jag får en hjärtattack. Den här skivan är riktigt dålig.